noremorsetattoo

För alla fina presenter min kära familj & släkt. Hade önskat mig en ny bäddmadrass av mina päron, en sån där som anpassar sig efter kroppen och är tryckavlastande för min crapiga rygg. Den var ganska dyr så min snälla släkt har gått ihop och köpt den till mig. Den är guuld värd kan jag säga. Det känns verkligen att kroppen faktiskt bara är 26 år då jag stiger upp på morgonen, men det kan man inte säga om min kära sambo.. *Mohawhawhaw*

Sen så fick jag ett jättefint kakfat av min svägerska m familj, ett från kozoi tror jag märket heter. Våningsfat i vit plast, och jag lovar Hannah, du får låna den då du vill! Det är nämligen så att jag och H köper saker till varandra som vi själva egentligen vill ha. Haha.. Till veckan blir det en sväng till Keramix då jag fick ett prestentkort därifrån av min snälla svärmor. Dom har ju så otroligt fina (och dyra) saker, så det är inte så ofta man unnar sig själv något därifrån. Har förresten beställt tid nu för att tatuera eyeliner på hårstudion, så nästa måndag blir det av. Som jag längtar. Lovar att ta före-efter bilder så ni får se resultatet.

Ikväll har vi varit och tittat på gudomligt söta berner valpar, och även 2 vuxna hanar som jag blev blixtförälskad i direkt. Verkligen härligt temperament och såå stora säger jag bara. Hoppas bara Fredde blev lika såld men jag har ju trots allt ett tag till på mig att övertala honom.

Har funderat på varför alla verkar tycka att hundar bara är till besvär och tidskrävande, hårar ner och dreglar. Visst finns det sanning i det, men dom ger ju så mycket mer än dregel och ett extra varv med dammsugaren. Ni trogna läsare kanske minns att jag skrev i ett tidigare inlägg "att man präglas av sin uppväxt och efterspeglar samma sak i sitt liv". Så mina slutsatser är som sånna att eftersom jag är uppväxt med hundar så är det roten till allt ont. Haha näe inte alls, men ni förstår poängen kanske. Så många gånger har jag hört mina föräldrars suckande efter mina förslag på hundar, kaniner, katter, möss och jaa, you name it.

"he som skaffs he haffs" eller om det var tvärtom, är mina föräldrars bevingade ord under min uppväxt.

Dom har en poäng, men vad kan mäta sig med kärleken till ett djur?